det hos Er som är barnsligt och gudom-
ligt, det, som Ni kanske håller tillbaka.
Släpp ut det, släpp taget om det, och låt
oss få det. Säg inte: «har jag inte givit
nog?» Nej, ingen har givit nog. Det var
så gott att höra, att Ni matar hundar.
Men mata människor ännu mera av
den rikedom Ni sitter inne med.
Bliv inte ond, käre Herr Munch, för
att jag talar så här.
I somras fann jag den teckning Ni
gjorde av mig i Paris 1897 och gladde
mig åt att ha den. Kanske Ni kommer
till
kan visa Er den.
Fann Ni dem inte tilltalande,
min mans små okunniga akvareller?